Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•139
som del om naturtillståndet, skulle man vänta, att någon
iakttagelse ur erfarenheten behöfde läggas till grund,
liksom man äfven sednare ser philosopherna under en viss
period, isynnerhet i detta afseende, ha vändt sin
uppmärksamhet på Amerikas och Söderhafs-öarnes vildar, hvilkas
rent naturenliga tillstånd con amore analytiserades och
beundrades; ehuru, såsom en författare (Fr. Schlegel)
anmärker, det ibland dessa menniskor temligen allmänt
utbredda menniskoätandet, eller kannibalismen, för denna
beundran innefattade någonting störande, hvilket man
behöfde öfvervinna. Men det förhåller sig ej så. Idéen om
naturtillståndet är en civiliserad, rent
Europeisk-philoso-phisk produkt; och, då man sednare vände sig till
erfarenheten, var det för att på en redan fattad idé söka
bekräftelse. Betänker man hvarifrån Hobbes närmast tog
denna, så synes mig den förklaring sannolikast, att den
utgått ur independenternas lära, som, upphäfvande alla
genom samhället uppkomna skilnader, åberopade
menniskornas absoluta likhet. Det var en idéernas hvälfning
utom både det borgerliga och naturliga samhällets
gränser, som hade der! förunderligaste sakernas omhvälfning
med sig i följe. Floden dämdes sedermera inom sina
gränser, men ett abstrakt begrepp återstod såsom ett
minne af detta genombrott, och har i de politiska
theo-rierna spelt den utmärktaste roll. Födt af den
abstraktaste religions-fanatism, hvarpå historien visar exempel,
förlorade detta begrepp under philosophernas behandling
äfven det lif, som hvar och en känsla, förvänd eller
sund, alltid ger åt tänkesätten, (så fick t. ex.
independenternas lära att graderna i nåden äro den enda äfven
borgerliga rangordning emellan menniskor, dock derigenom
en verklig inre halt för känslan); blotta stommen, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
