Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia - Bevis och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•166
87 Guibert Abbot af Nogent. »Exsecrabiles illæ communiæ, in quibus
contra jus et fas violenter servi a dominorum jurc se subtrahunt.»
Du Cange ad v. Communia.
88 Heeren 1. c. s. 206. Eichhorn I. c. Th. II, s. 605.
Robertson D. II, s. 204. — Denna här nämnda rätt utgjorde nästan en
stående punkt i alla de privilegier, som städerna af furstarne för sig
utverkade, och ansågs vara oskiljaktig från stadsrätt. Likväl gäller
om denna rättighet detsamma, som om all stadsrätt, att den förr
var tagen än gifven.
80 Tornerspelen voro t. ex. adelns högsta nöje. Nürnberg förbjöd
genom en egen förordning, att ingen dess borgare måtte tornera inom
eller utom staden. Man finner riddare-ordnar inrättade i städerna
enkom för att förlöjliga ridderskapet.
00 Sismondi 1. c. T. II, s. 245.
81 Jfr. J. v. Möller8 berättelse om revolutionen i Zürich, som gaf
skråna derstädes öfvervigt i styrelsen. Schweitz. Geschichte. B. 4.
C. 2.
92 Hume, History of England. C. XII.
M Mezerai Abrégé Chron. de l’Hist. dc France. T. II, p. 119.
04 Jfr. Robertson 1. c. Inledn. och 3 Boken.
95 Den gamla Svenska adeln Var ej, såsom den öfriga Europeiska, i
afseende på sin uppkomst till större delen läns-adel, utan mest
kungsadel, nära befryndad med de regerande slägterna. Deraf dess stora
makt och anseende äfven före alla privilegier; deraf dess högtfarande
anda i alla tider.
96 Derföre egde äfven de så kallade Homines ecclesiastici, coloni a casis
Dei, Gotteshausleute (kyrkobolshjon) högre mansbot och kunde sjelfva
svara för sig inför domstol. Potgiesser de Statu Servorum.
Lem-go, 1736. 8:0, p. 177. Sådana företrädes-rättigheter öfvergingo
dernäst på de kungliga lifegne — homines proprii Regii dicti vel
Fisca-lini. Konungarne följde äfven kyrkans exempel i att uppmuntra
fri-gifningar. I allmänhet gällde, att den lifegnes vilkor voro bättre, ju
högre hans herre var. — Var dock ministerialitets-förhållandet till
konungen öfverhufvud ett slags lifegenskap? — De kungliga
ministe-rialerna (eller hofbetjeningen i sin sednare bemärkelse) uppkommo af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
