Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia - Bevis och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1G9
dentliga, utom de personliga præstationerna, fi egendom häftande
besvär. Ordet kommer af tälja (tailler) och betyder den karfstock
(talea), hvarpå räkningen uppskars, hvarefter hvardera parten behöll
hälften af den på längden midtitu skurna stocken, och räkningen
kontrollerades derigenom, att skårorna å båda hälfterna vid
sammansättningen svarade emot hvarandra; såsom ännu smeder, kolare och
dagsverkare å flera orter föra räkning. Denna afgift, i Frankrike
kallad la Taillej i Tyskland Talliaj eller å landets språk Bede
(pre-caria, frivillig gåfva), i England Tallage, — var ursprungligen en
krigsgärd, men fordrades sedermera äfven för andra utomordentliga
tillfällen. Du Cange in voc. Tallia nämner isynnerhet fyra sådana
(Taille à quatre cas), i hvilka dylika bidrag af länsunderhafvande
utgingo. 1) Om länsherren drog åt det heliga landet. 2) Om ban
blef fången, till hans lösen. 3) Då han bortgifte sin dotter. 4) Då
hans son emottog riddarevärdighet. Men utom dessa gärder
förekomma äfven åtskilliga andra dels nödtvungna, dels frivilliga; de
sednare taille à merci i Frankrike, i norden Vinaloll (vängåfva). Ordet
Tullj Tullj är i grunden detsamma som Taille. Öfvergången märkes
i den Engelska Tallage. Toll betydde ursprungligen hvar och en
afgift, och har ännu i Isländskan denna bemärkelse. Liktydigt med
taille och tull är äfven accise, egentligen adcisio, skärning,
emedan räkenskapen fördes på karfstockar. Af samma orsak heta
räntorna på de offentliga statslånen i England ännu Stocks.
108 Ludovicus VIII reputabat omnes civitates suas esse, in quibus
com-muniae essent. Du Cange ad voc. Communia.
"" Likväl är märkligt, att .ej blott den republikanska andans, utan
äfven förut feodal-systemets förfall hade begynt yttra sig genom lejdt
krigsfolk. Sedan, ifrån början af 12:le århundradet, handeln hade
gjort penningen allmännare, läto förnäma riddare, grefvar och
furstar finna sig villiga att mot betalning föra krig för andra —
konungar eller sina likar. Flera exempel derpå kan man se anförda
hos Hiilimann, Geschichte des Ursprungs der Stände in
Deutsch-land. II D., s. 240. Enda skilnaden mellan denna soldtjenst och
den sedermera af städerna använda bestod deri, att den förra var,
enligt feodal-systemets natur, tillika ett penninge-vasallskap. Länet
var ett stående lån, och räntan betaides af låntagaren genom
krigstjenst. ibid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
