Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Tredje föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•206
Snorre Sturleson († 4244) haft del, men hvars
åtskilliga tillägg och bearbetningar gå ända ned i 14:de seklet.
Ur den Isländska sagan utvecklade sig den Nordiska
historiografien, och sagan hvilade åter på skaldernas qväden,
hvilka gällde såsom historiska auktoriteter. Mycket
främmande kom emellertid in i denna Isländska poetik och
litteratur; den blef ej utan bekantskap med det öfriga
Europas både klassiska lärdom och romantiska litteratur;
och från Anglosaxerna, som äfven deri likt Nordboerna
utmärka sig, att de tidigt hade en inhemsk litteratur, är
mycket hemtadt. Hela denna gamla Anglosaxiska kultur
förstördes till största delen, först af Danskar, sedan af
Norrmän, hvilka öfvergingo till England från det af dem
förut eröfrade Normandie, men sedermera hade hunnit
blifva franciserade, så att de gjorde sin Norrmanniska
Fransyska till Englands hof- och stats-språk. Endast
småningom kunde den gamla Anglosaxiska språkstammen åter
göra sig i litteraturen gällande. Resultatet var den
blandning af Anglosaxiska och Fransyska elementer, hvarur det
Engelska språket uppväxte, men hvilket först i början af
14:de seklet framträder såsom skriftspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
