Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Fjerde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•208
endast Italienska Norrmän, sedan dessa äfven eröfrat
Neapel och Sicilien, som i korstågen spelte en hufvudroll.
Märkligt är, att Norden på visst sätt sjelf blifvit medlare
emellan den gamla, kämpalika, hedniska äfventyrare-andan
och den christligt chevalereska.
Hela den romantiskt-ridderliga poesiens episka fond
är af Norrmännen först sammanbragt och kultiverad. De
tillegnade sig den för dem ursprungligt främmande Carl
den store, och gjorde honom från en historisk person till
en sagohjelte. De blandade med honom och hans kämpar
den ursprungligt Brittiska sagan om konung Arthur och
hans Paladiner. De indrogo i dessa sagocykler fabellika
berättelser om Alexander den store, om Orienten, ja om
Trojanska kriget. Från dem förskrifver sig sagan om
deras egen, om Frankernas, ja om Nordboernas Trojanska
härstamning, som man äfven finner omtalad i den yngre
Edda. De förvandlade hela verldshistorien, så vidt någon
kunskap derom nått dem, till en enda stor hjeltefabel,
och af smulorna från deras bord har sedan dess hela
den romantiska poesien mest närt sig, tills, efter både
den gamla och nyare litteraturens återfödelse i Italien, en
stor skald, Ariosto, sammanfattade dessa ämnen och
deraf i en odödlig dikt gjorde ett eget helt.
I bela den romantiska litteraturen och äfven
lärdomen äro således Norrmännen anförare, ehuru
Syd-Frankrike och Provence deri med dem täflade.
Norrmännen tillhör mest det episka, Provengalerna mest
det lyriska elementet i riddar-poesien. På det hela är
den fantastisk och så lösryckt från all historisk grund,
att den sväfvar i luften. Egentligen populär har
riddar-poesien aldrig blifvit. Den tillhörde de bildade, högre
klasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
