Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Fjerde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•212
valde gemensamt rektor och utgjorde under hans praesidium
universitets-domstolen. I ett stadgande af konung Ludvig
X år 1315 förekomma ännu rektor och kuratorerna
såsom universitets-domstolen, och derifrån vädjades till hela
universitetet, det vill säga, till de församlade nationerna.
Ursprungligt var äfven hela läro-inrättningen fästad vid
nationerna, som inom sig, i de för hvar och en stiftade
kollegier, hade egna lärare i de särskilda vetenskaperna.
Småningom afsöndrade sig lärarne i samma vetenskaper,
bildade en korporation för sig, med egna rättigheter för
graders utdelning, och påstådd röst i
universitets-angelägenheter. — Så antog ordet fakultet, som i dessa
tider egentligen betydde en viss vetenskap, bemärkelsen af
ett visst vetenskapligt skrå. — Theologerna i Paris gjorde
början, egentligen för att hindra tiggarmunkarnes
tillträde till lärostolarne, hvilket af påfvarne yrkades. Jurister
och läkare följde deras exempel. De öfriga lärarne
förblefvo med nationerna förenade och utgjorde slutligen, i
motsats mot de högre, en egen fakultet, den
filosofiska, eller som den i Paris kallades: Faculté des arts. Ett
bevis, att denna utgjort det fordna hela, var, att
nationerna i Paris sedermera beständigt genom sina kuratorer
afgåfvo sina röster till rektors-valet, som endast skedde
inom den filosofiska fakulteten, och detta bibehölls länge
i Frankrike (ännu på 1760-talet), ehuru de öfra
fakulteterna sedermera äfven fått rätt att rösta i rektorsvalet.
Man ser således att filosofiska fakulteten — den fordna
skolan i artes liberales, hvarur de högre fakulteterna
uppstått — i början utgjort det hela, och sednare föreställde
le tiers état i de akademiska inrättningarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
