Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femte föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•215
allt Filosofien började upplifvas efter bekantskapen med
Aristoteles’ skrifter, som man i 12:te århundradet erhöll
dels från Constantinopel, dels från Araberna, hvilka
redan förut tillegnat sig dem. I de verldsliga
vetenskapernas första uppkomst under detta århundrade var
lärofriheten oinskränkt och djerf, och lockade lärjungar till
ett otaligt antal omkring berömda lärare. Den namnkunnige
Abélard, för efterverlden mer bekant genom sina olyckor
och sin kärlek till Heloisa, än genom sina förtjenster som
lärd, var en sådan eldig natur, som genom det af honom
återupplifvade filosofiens studium i Paris samlade
omkring sig tusentals lärjungar. Han föll under kyrkans
bann och lefde en tid förföljd och flyktig. Hans
lärjungar följde honom i hans tillflyktsorter, i hans
eremitceller, och skogen var stundom hans lärosal. Slutligen
blef han munk, dog 1142 i ett kloster vid Chalons,
förtärd af vakor, studier och penitenser. Hans älskarinna
Heloisa blef slutligen nunna och äfven abbedissa. Hon
lät begrafva Abélard i ett af honom uppbygdt kapell,
och begrafdes vid hans sida. Bägges lemningar flyttades
1803 till Paris, der de nu ha ett särskildt monument.
Abélard var mer muntlig lärare än skriftställare. Hans
lärjunge Petrus Lombardus blef äfven genom skrifter
den skolastiska filosofiens fader.
På samma tid som den filosofiska undervisningen fick
nytt lif genom Abélard i Paris, grundlades ett
sjelf-ständigare juridiskt studium i Bologna, isynnerhet genom
Irnerius. Dermed trädde en ny verldslig vetenskap i
dagen, som lyckligare undandrog sig hierarkiens makt, än
den under theologien snart ånyo förfallna skolastiken.
Det var egentligen en den verldsliga maktens
vetenskap, en lära om dess rättigheter i staten. De nya Ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
