Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sjette föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•295
prosten härstädes Andreas And i början af 1300-talet
skänkt — såsom han sjelf säger — »min ö i Upsala å, med
alla dess byggnader, att de må disponeras till
chorgos-sarnes nytta vid Upsala domkyrka, att der lefva
tillsammans». Det var den ö, hvarpå Upsala qvarn sedan bygdes
eller återupprättades, men som länge kallades
Studentholmen. Man ser, att skolgossarne kallades Chorgossar.
Deras göra var att vid gudstjensten sjunga i kyrkan —
här, såsom vid de öfriga domkyrkorna, — och emellanåt
fingo de nödtorftig undervisning, för att i sin ordning blifva
prester. De underhöllos genom den så kallade
fattigtion-den, hvaraf nu till en del blifvit kanik-tionden. Tionden
deltes nemligen i 3 delar i hvarje församling; en gick till
presten, de andra två tredjedelarne deltes åter i tredelar —
en till biskopen, en till kyrkan, en till de fattige. Denna sista
tredjedel, hvaraf ock efter domkapitlens inrättning en stor del
gick till kanikerna, behölls ursprungligen af bonden hemma,
för att dermed underhjelpa de fattige. Den blef sedan
anslagen till skolornas underhåll, och deraf uppkom bruket
att skolgossarne under ferierna gingo omkring på bygden
och sjelfva uppburo denna hjelp. Det var den såkallade
sockengången, som länge bibehölls i Sverige, och ännu i
Norrland före afgången till universitetet brukas, eller att
samla ett så kalladt viaticum.
Den nämnda Upsala domprosten Andreas And har ej
inskränkt sin frikostighet till skänken af Studentholmen .åt
Upsala skola. Högre lärdomsgrader sökte man denna tid
i Sverige vid utländska akademier, isynnerhet i Paris. Han
lät i Paris köpa ett eget hus och skänkte det åt Svenska
studenter, och en erkebiskop i Upsala har år 1290
författat stadgar för detta Svenska student-kommunitet i Paris.
Svenskarne utgjorde likväl i Paris icke en egen studerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
