Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Sjunde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•238
det den brinnande Italienska patrioten, som sjunger om
allt detta. Dante är den förste och störste af dessa
Italienska patrioter, hvilkas generation sedan denna tid aldrig
gått ut; som, på en gång lifvade af sitt lands ära och
sörjande dess olyckor, se framåt till Italiens enhet, såsom
målet för sitt hopp. Hos Dante förenade sig denna
föreställning med begreppet om det Romerska verldsväldet,
hvars rättmätiga representant han ännu ser i den
Romerskt-Tyska kejsaren. Dante är en Ghibellin, — en monarkist,
ehuru af eget slag, man skulle kunna säga, ett slags
konstitutionell monarkist i sitt tidehvarfs färg. De förbittrade
faktionerna i alla Italiens städer, för hvilka deras frihet
också gick under, hade gjort honom misstrogen mot den
tidens liberalism. Han ville ha en stark kejsaremakt,
och den andliga makten densamma, ehuru ej trälaktigt,
subordinerad. Derföre sörjde han Philip den skönes med
list och våld vunna seger öfver Bonifacius VIII, och
förutsåg de olyckor och den schism, som genom påfvarnes
afhängighet af Frankrike skulle söndra kyrkan.
Kejsaren, stödd af påfven, var honom den legitima herrskaren
öfver Italien och verlden. Sina politiska tänkesätt har
han nedlagt i en Latinsk skrift de Monarchia, äfven
tryckt, men som i en vacker handskrift finnes på Upsala
bibliothek. — Sin stora dikt har han kallat Comedia,
emedan han ej ansåg sig mästare af det höga tragiska
skrifsättet, hvilket han beundrade hos Virgilius. Hans
landsmän kallade den la divina Comedia.
Dantes ära var redan grundad före hans död. Hela
Italien sörjde honom. Hans landsmän Florentinarne
åter-begärde hans jordiska qvarlefvor, och då detta ej
medgafs, läto de bära hans bild till S:t Johannis kyrka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
