Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Nionde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
af en anledning, som kyrkan gaf. Efter de första
reformatoriska rörelser inom kyrkan genom Valdenserna, hvilka
vi omtalt, i början af 13:de seklet, emot hvilka påfvarne
inrättade inqvisitionen, sökte man med mer omsorg än
förr att inverka på folkundervisningen. Tiggaremunkarne
— Dominikaner och Franciskaner — uppstodo och
begynte predika äfven på modersmålet; derföre kallades de
predikarebröder. De behöfde att i folkets sinnen fästa
sina läror äfven genom andra medel, än det muntliga
ordet. De använde eller läto använda trädtafvel-trycket till
multiplicerandet af helgonbilder eller andra religiösa
framställningar, med en kort undersatt förklaring, hvilken var
Utskuren i taflan och tillika med bilden aftrycktes. De
första sådana fmner man redan temligen tidigt i 14:de
seklet. Detta användes till bildliga framställningar ur
bibliska historien med korta förklaringar. En hel samling
af sådana blad kallades Biblia Pauperum, eller fattigbibeln,
och utdeltes af munkarne bland folket, eller hölls äfven
till salu. Man finner sådana bildliga framställningar med
korta underlagda sentenser öfver Fader vår, Öfver Tron,
öfver Tio Guds Bud, öfver evangelierna, ur Jungfru
Marias och helgonens lefverne. Man finner aflats-sedlar så
tryckta med bild af Maria och barnet och derunder
aflats-formeln. Småningom användes detta trädtryck äfven för
verldsliga ändamål, t. ex. till korta grammatikor, till
kalendrar, äfven till framställandet af Æsopiska fabler, ja
till spåböcker och annan rolighet. Denna industri fortfor
äfven efter den egentliga boktryckerikonstens uppfinning
någon tid eller tills emot slutet af 1400-talet.
Sju städer stridde i forntiden om den hedern att
hafva födt Homerus. Ännu flera städer hafva stridt om
den äran att hafva frambragt boktryckerikonstens uppfin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
