Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Tionde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•263
ket synas de haft likhet med våra läsare. De voro olärda,
men bibelfasta. Många sägas ha kunnat bibeln utantill.
Hvad der säges emot Fariseer och skriftlärda lämpade de
på den tidens prester. De erkände ingen väsendtlig
skilnad emellan prest och lekman. Apostlarne sjelfva hade
varit lekmän, män utur folket, handtverkare, fiskare.
Erkännande endast bibeln såsom lärans grund, förkastade
de traditionen och allt hvad Romerska kyrkan derpå byggt:
påfvevälde, ett privilegieradt, hierarkiskt presterskap,
mängden af sakramenter, skärseld, aflat, helgonatjenst,
celibat, munklefnad. De ifrade ej blott mot enskilda
dogmer, eller, såsom Arnold af Brescia vid samma tid i
Italien, förnämligast mot presterskapets rikedom, verldsliga
makt och förderf; de förkastade hela Romerska kyrkan
med både dess lära och författning, såsom icke varande
Christi kyrka.
Ehuru de höllo sig stilla och så litet som möjligt
sökte ådraga sig uppmärksamhet, kunde dock det första
till principen allmänna affall från Romerska kyrkan ej
blifva obemärkt, isynnerhet som deras lära hastigt och
hemligt spridde sig i södra Frankrike. Andra kättare,
till en del äldre, och om hvilkas egentliga satser man ur
tidens dunkla beskrifningar kan föga få någon reda, ha
här blandat sig med dem och med dem utspridt sig. I
den stora förföljelse, som snart gemensamt mot dem
utbröt, kallas de alla Albigenser, emedan staden Albi, ej
långt ifrån Toulouse i Languedoc, var ett ibland deras
hufvudsäten. Påfven Innocens III, med hvilken
påfveväl-det steg till sin höjd, lät predika ett korståg emot dem,
— det första, hvari kyrkan vände sina vapen äfven emot
inre fiender. Det varade i tjugu år, från 4209 till
1229, och kostade hundratusentals menniskor lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
