Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Fjortonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•310
sådant sammanhang emellan politiken och religionen, som
berättigade att för religionens sak gripa till vapen. Då
redan efter Augsburgiska bekännelsens öfverlemnande på
riksdagen i Augsburg 1530 det liknade sig till krig
emellan båda religionspartierna, och hans egen landsherre
kurfursten i Saxen lät fråga, om han borde gripa till vapen,
sade Luther honom med torra ord, att kejsaren vore hans
lagliga öfverhet och herre; han hade lika liten rätt att
sätta sig upp emot honom, som borgmästaren i Torgau
hade rätt att sätta sig upp emot kurfursten. Furstar som
folk i Tyskland vore kejsarens undersåter. Religionens
sak skulle man lemna åt dess bekännares mod och tro;
den skulle ur oförtjent lidande så mycket mer blomstra.
Endast om kejsaren ville tvinga kurfursten att för
religionens skull tvinga sina undersåtare, vore ett nödvärn
rättvist. — Juristerna voro af en annan mening och
yrkade en landsherres rätt och pligt, att i alla afseenden
skydda sina undersåtare. Luther sköt slutligen saken på
juristernas samvete. Den gamla kyrkans plundring till
förökande af furstarnes inkomster har han ej heller
understödt och gillat. Han ville, att de indragna
kyrko-och kloster-inkomsterna skulle användas för läroverket.
Sjelf var han en i högsta grad oegennyttig man. Ibland
hans bref till kurfursten Johan af Saxen är ett af den 17
Augusti 1529, hvari han tackar för skänken af två nya
klädningar. Han tycker det är allt för mycket och vill
ej blifva räknad ibland dem, om hvilka det heter i
bibeln: »Ve eder, J rike, J hafven redan eder lön». För
kurfurstens skull ville han likväl bära den nya svarta
råcken, ehuru den vore allt för kostelig. Beder honom
likväl hafva fördrag med sådana skänker, på det Luther
ej måtte blifva blyg att bedja om hjelp för andra. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
