Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Femtonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•316
kiska fogdarne. Deras seger vid Morgarten öfver Leopold
af Österrike den 5 November 1315 befästade deras
frihet. Till 1353 trädde Zürich, Bern, Luzern, Zug och
Glarus i förbundet. Det kallas de åtta gamla
kantonernas förbund. De vunno tillsammans segrarne vid
Sem-pach och Näfels 1386 och 1388. Sclnveitzarne blefvo
allt mera betydande. Kejsar Fredrik III kallade en
Fransysk här emot dem. Då slogo Schweitzarne sin
Thermo-pyle-slagtning— 1,600 emot 20,000 — vid Sanct Jakob
an der Birs nära Basel 1444. Den mäktige Carl den
Djerfve angrep dem. De besegrade honom vid Granson,
Murten och Nancy, i hvilket sista slag han förlorade
lifvet (1477). Nu blefvo Schweitzarne eröfrare. Ur deras
bondehärar utgick det första fruktansvärda infanteri i
Europa. Med Solothurn, Schaffhausen, Freyburg, Basel,
slutligen Appenzell, som småningom inträdde till 1513,
voro de förbundna kantonerna 13. Schweitzarne spelade
sedan en hufvudroll i de Fransyskt-Italienska krigen, först
såsom bundsförvandter åt den krigiske påfven Julius II, som
svurit att fördrifva Fransmännen ur Italien. Efter hans
död bröt Frans I:s stora seger öfver Schweitzarne i
slaget vid Marignano nära Majland år 1515 först deras
krigslycka. Sedermera ha de för sold tjenat i de
förnämsta Europeiska makters härar. Dessa slags
kapitulationer ha nu upphört, och finnas endast qvar i Neapel
och i Kyrkostaten.
Den Schweitziska reformationen har tvänne
medelpunkter, den ena Zürich, den andra Genève. Från det
sednare spridde sig den reformerta kyrkan till det vestra
Europa, — deri utmärkt, att den från början hade en
ej blott religiös, utan äfven politisk riktning.
Hugenotterna i Frankrike, Presbyterianer och Puritaner i Skotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
