Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Adertonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•337
äro således i frihetens intresse och låta på längden ej
behandla sig såsom medel för despotiska afsigter och
ändamål.
Af de moderna litteraturerna är den Italienska den
äldsta. Dess uppblomstring är samtidig med
återupplifvande! af den gamla klassiska litteraturen i Italien, som
redan föresväfvade dessa första stora moderna författare
såsom mönster. Denna ställning har sedermera den gamla
klassiska litteraturen mer och mindre bibehållit i
förhållande till den moderna, nemligen i afseende på formen;
ty det moderna innehållet var redan ett nytt, och äfven
den antika formen förstod man i början föga att tillegna
sig. Derföre ha de första moderna litteraturerna, med
all deras gemensamma vördnad för den gamla
klassicite-ten, dock lyckligtvis varit urståndsatta att verkligt
imitera den, eller ock deri blott gjort olyckliga försök. De
första stora författarne på nationalspråken ha derföre måst
öfverlemna sig åt sin egen genius, och den har ej fört
dem vilse. Endast i Italien märker man egentlig
imitation efter de gamle. Flera af de första stora Italienska
författarne väntade sin odödlighet ej af sina Italienska,
utan (såsom Petrarca) af sina Latinska skrifter. För
öfrigt har denna imitation i Italien mer en politisk än en
litterär betydelse, och var i förra afseendet framkallad af
Italiens egna förhållanden. Den påfliga politiken var den
första, som hade omfattat hela Europa. Den hade
underlagt sig Europa med andeliga vapen. I verldsligt
hänseende var påfven svag, men måste, ju mer den
verldsliga makten öfverallt tillväxte, äfven lägga allt mer vigt
på sina egna rättigheter såsom verldslig suverän. Denna
suveränitet lät sig ej uppehållas utan en jemnvigt
emel-E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 1 Band. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
