Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Ny-Europeiska odlingens hufvudsyften med särskildt afseende på de akademiska studierna. Föreläsningar höstterminen 1845 - Nittonde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•346
kastar pS en gång en ny blick inom sig sjelf, öfver
jorden och in i himmelen. Det första skedde genom
reformationen, det andra genom upptäckten af Indierna och
den nya verlden, det sista genom det Copernicanska
verlds-systemet. Gemensamt tagna, utgöra de en total
ömvändning af hela den menskliga verlds-åskådningen,
hvars följder ännu på långt när ej äro fullgångna.
Reformationen ha vi sökt karakterisera. Om nya verldens
upptäckt ha vi talat. Det återstår att anmärka, att denna
upptäckt ej blott vidgade blicken öfver jordens yta, utan
äfven ledde till första kunskapen om hennes figur såsom
himlakropp. Den första verldsomsegling genom
Portugisaren Magelhaens i Spansk tjenst (1519—-1522) lärde,
att jorden är rund. Man hade ej funnit denna lära i
Skriften, och kyrkan hade ej ringaste aning derom. Ett
påfligt utslag delte år 1493 de nya upptäckterna emellan
Portugisare och Spaniorer så, att allt hvad som var
beläget vester om en imaginerad linea, dragen från norr till
söder 100 mil bortom Azoriska öarne, skulle tillhöra
Spaniorerna, hvad som låg öster om samma linea
Portugisarne. Den okunnighet, som här genom ett penndrag
delade en verld, anade ej möjligheten äfven af en vestlig
väg till Ostindien, och i följd af Magelhaens’ resa togos
Philippinerna och Moluckerna af Spaniorerna i besittning,
ehuru de voro Ostindiska öar och således enligt den
påfliga demarkationslinien skulle höra till det Portugisiska
området.
Men detta geografiska kätteri var ej det enda, som
besvärade den gamla kyrkan. Ett ännu större
astronomiskt stormade snart in på henne. I årtusenden hade
menniskan ansett jorden såsom medelpunkten i
verldssy-eterne». Copernicus (från Thorn i Preussen, född 1473,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
