Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-126
skall land och stader blifva populerade, hvar man stor beqvämlighet
tillväxa och våre skogar sammaledes komma oss mägta till nytta; sidst
ock kronans inkomster och tullar så väl som commercierna märkligt
tillväxa; hvilket regeringen och rådet ej vill förgäta". — Äfven till
landsvägarne sträckte sig konungens omsorg; de gamla, öfver hvilkas
usel-het han klagar, förbättrades. Adeln måste deltaga i deras underhåll.
’* Under Danska kriget hade både Nylödöse och Göteborg blifvit
förstörda; en ny stad för bägges borgerskap, med bibehållande af
namnet Göteborg, anlades af Gustaf Adolf der den nu är belägen.
Tyskar, Nederländare och Skottar inkommo och satte sig der ned.
Gustaf Adolf reste sjelf dit 1624 och vidtog på stället åtskilliga
författningar till stadens upphjelpande. De öfriga af konungen anlagda
städer äro Hernösand, Söderhamn, Umeå, Luleå, Piteå, Torneåj
Norr-Telje, Sala, Alingsås samt Falun (privilegierad 1608, men
först anlagd 1624) och Säter (ehuru ej privilegierad förrän 1642);
dessutom i Finland Gamla Carleby, Ny-Carleby och Nystad. —
Stadslagen utgafs 1618. I allmänhet ordnades städernas styrelse genom
stadgan om städernas administration och uppkomst i riket, Stockholm
den 26 December 1619. Handeln var ett af de ämnen, åt hvilka
Gustaf Adolf lemnade mesta uppmärksamhet; ehuru i en krigisk tid
utförandet ej alltid svarade mot afsigterna. Det samma gäller om
städerna; "och vet Kongl. Maj:t icke — klagar konungen 1617 —
hvartill sådane borgare i städerna äro nyttige, som hvarken hafva lärt sig ett
redligt ämbete (handtverk), ej heller förmå bruka köpenskap, utan vore
väl af nöden, att städernas förmän hade dermed en uppsyn, att heller
afskaffa sådane fattige borgare, antingen till tjenst på landet, eller i
hospital och sjukstugor, än att för deras skull god politie och ordning
förhindras och inställas skulle". Hallenberg, IV del. s. 619.
" Vid rikets domkyrkor hade väl af ålder vissa lektorer underhåll
af kronotionden; men skilnaden emellan underskolor och gymnasier var
en inrättning, som först stadgades dels under Gustaf Adolfs dels
under Christinas regering. Biskop Johan Rudbeck i Westerås synes
ha gifvit idéen till gymnasierna. Det första inrättades i Westerås 1620
(tillökt 1623 och 1627); det andra i Strengnäs 1626; i Linköping
1628; s. å. gymnasium i Åbo, som 1640 förvandlades till universitet;
1618 gymnasium i Wiborg. Af de öfriga rikets gymnasier äro de flesta
från Christinas tid. Ibland de kongliga donationsgodsen till Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
