Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Walter Scott. Recension af Memoirs of the life of Sir W. Scott, Bart. Edinburgh, London, 1837, 1838. VII vol. 8:o. 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-200
land, särdeles i dess dittills minst kända trakter, säsom
Gränsmarkerna och Högländerna; hans eget landtliga lif
och hem under en stor del af året; hans kärlek för fria
luften, för jagten, fisket, trädplantering, och det umgänge
han ständigt förde med folket; hans rena, älskvärda
förhållanden såsom familjefader, husbonde, granne, vän (ingen
har haft varmare vänner); äfven hans historiska,
antiqva-riska och legala studier: allt detta sammantaget, länge,
djupt verkande i en sådan själ, bildade en verklig grund,
som ingen egt renare och rikare, för en poesi, hvilken
med ens i mognadens stund vid en blid solblick slog i
blomma. Ett evigt tänkvärdigt exempel, att poesien ej
hemtas ur luften, utan är ett lif och måste lefvas.
Förgäfves bemödar sig blotta inbillningskraften att dölja denna
brist, der den finnes. Först rot, så blomma! — först en
man, så en poet! Hvarföre har eljest den mest nationella
skald, såsom Walter Scott, blifvit ibland de mest
universella? Sådant visar, ur hvilken grund de träd i
poesiens lustgård växa, som beskugga och svalka jorden. Denna
grund är de domestika affektionerna, vänskapen,
fosterlandskänslan, religionen. Dessa på en gång de enfaldigaste och
allmännaste menskliga motiver äro, om man rätt ser till,
den rena, kraftfulla näringen för den skalds
beundransvärda bildningsgåfva, som nu sysselsätter oss, och har
varit de stora skalders enkla kost före honom.
Det nämnda poemet var ej det första, hvarmed
Walter Scott uppträdde, men det första som gjorde hans
rykte. Bristande i klassisk lärdom, hade han deremot
småningom förvärfvat sig en temligen vidsträckt kännedom
af de moderna språken. Han läste Fransyska, Italienska,
Spanska, och lade dertill efter sitt tjugonde år den då för
tiden i England och Skotland sällsynta kännedomen af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
