Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personalier, upplästa vid högstsalig Hans Maj:t konung Carl XIV Johans begrafning i Riddarholmskyrkan den 26 April 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-257
ende af arméerna. Bonaparte sjelf, innan han gick till
Italien, hade måst med sina kanoner försvara det afgående
konventet emot Parisiska sektionernas uppror. Hans
underbefälhafvare Au ge rau utförde i September 1797 den
militäriska revolution, hvarigenom en del af directorium
och representationen besegrade och landsförviste en annan.
En månad derefter var det åter han, som i Ca inpo
For-mio gaf Frankrike freden på fasta landet. Att det var en
krigare, som skulle bestämma Frankrikes öde, blef allt
mera tydligt; och kunde någon ovisshet finnas derom,
hvilken denne krigare var, så hade han mer än ett medel
att undanrödja äfven de sista spåren af all sådan. Han
hade sett hvad hans närvaro verkade. Hvad, om en
från-varelse försöktes? —Han gick till Egypten; återkom,
bestrålad äfven af Orientens glans; — och Frankrike föll i
hans armar.
Alla andra banor än hans, som syntes hafva gjort
det omöjliga möjligt, voro i sjelfva verket mindre möjliga
än hans egen. Han förde revolutionen framåt, men i sitt
eget syfte. Alla försök till en återgång, äfven till den
inom måttans gränsor, hade ihärdigt blifvit begagnade till
revolutionens förderf af dess inre och yttre fiender, af
rojalister, emigranter och af koalitionen. Hvad återstod
för frihetens sanna vänner — emellan den Cæsariska
diktaturen och den gamla med utlänningen allierade
monarkien? Denna belägenhet var svår, svårare i samma mån
som de ej ville underkasta sig någondera.
Sjelf synes den hjelte, som vi följa på frihetens och
ärans förenta banor, under dessa omständigheter helst
hafva velat tjena sitt fädernesland utom dess gränsor. Han
önskade sig ett befäl på Joniska öarne, eller i kolonierna
£ G. Geijer» Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 2 Band. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
