Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelse om Götiska Förbundets stiftelse och verksamhet. 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-297
linga-förbund verkat och skall fortverka äfven in i den
efterverld, som kanske ej mera skall minnas dess namn.
Det har deri ett gemensamt öde med andra dylika
ungdomliga föreningar äfven inom vårt eget land.
Man kan ej utan deltagande följa dess korta, men
lärorika historia. Man ser ett lifligt, eldigt, välsinnadt,
öfver eig sjelft dunkelt och i sina yttringar ensidigt
sträfvande tändas, arbeta, med sig förena andra likartade
bemödanden, derigenom först utvidga sig och tillväxa,
småningom dela sig på olika banor och till utseendet
upplösas; under det likväl den första goda afsigten sväfvar
öfver alla dessa skilda verksamheter, såsom ett gemensamt
kärt och lifvande minne.
Jag har kallat det Götiska sträfvandet ensidigt. Hvarje
kraft är det. Men Försynen har tillräckligt sörjt derför,
att aldrig blott en enda finnes; och verldens inre och
yttre sammanhang är i våra dagar större än någonsin.
Samtidigt med Götiska ynglinga-förbundet i Stockholm var
ett annat ynglinga-förbund i Upsala, hvilket, då Göterna
stiftade Iduna, redan hade framträdt med Phosphoros, der
Atterboms innerliga, poetiska natur först började uttala
sig. Till deltagarnes lynne och sträfvande voro de helt
olika, ehuru bägge voro opponenter mot den förut hos
oss herrskande Fransyska smaken. De förstnämnda vände
blicken ur sitt eget bröst mot Nordens fornålder och
stärkte sig med att poetiskt fira den gamla hedendomens
kraft; de andra, om äfven en och annan bland dem ej
för denna riktning blef främmande, vände sig förnämligast
mot Södern, mot Tysklands snart alla litteraturer
omfattande vitterhet, mot Italiens himmel och poesi, och sjöngo
äfven sin förtjusning i hemfödda toner. De voro
christligt-romantiskt sinnade i motsats mot den nya Gotismen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
