- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
4

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Den 1 Febr. 1834

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4.

de större och mindre vattendragen. Der jag är född voro
vid en liten å, som från en skogs-sjö faller i Klara elf, tre
jernbruk inom en fjerdingsväg. Der var ett friskt lefverne
om vintern. Jernbruk och nordisk vinter höra tillhopa.
Det är deras vackra årstid. Midt i sommarhettan äro
Vulkans söner, pustande vid härden, en bedröflig anblick.
Men om vintern bjuda de och deras omgifning ett
skådespel af det hårdaste arbetes munterhet. Dessa lågor utur
djup af snö; det under hvalf och pelare af is framforsande
vattnet; de tunga, vidt skallande hammarslagen, som i en
natur, frusen till hvila, visa att menniskan är vaken;
senkraft och svett i köld och drifvor; kol- och
tackjerns-kö-rare i långa rader, med rimfrost i skägget; hästarna
gnäg-gande med varma skyar ur näsborrarna; hvimlet af folk
och bestyr: det är en tafla att se, det är en tafla att
lefva! Hur mången dag har jag ej sett detta — en med
i hvimlet, bland skator, sparfvar och barn! Hur mången
qväll har jag ej betraktat de ur smedjan uppstigande
eld-qvastar och följt de irrande gnistorna, tills de slocknade i
den mörka rymden!

Likväl är jag uppfödd i en vrå af verlden. Det är
med ett slags hem-nöje jag ännu alltid kommer ihåg, att
knappt en fjerdingsväg från mina föräldrars bostad vägen
var slut. Det var, för den som blott kan åka i vagn,
ändan på den odlade menskligheten.

Det är besynnerligt att blott föra med sig det
grundligaste intryck af lycka från 80- och 90-talen i förra
seklet, då verlden skakades i sina grundfästen, så att den
bäfvar än. Man kände det ej i den nämnda ändan af
verlden, eller betraktade skådespelet såsom jag eldqvastarne
ur smedje-skorstenen. Krig och hvälfningar på vederbör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free