Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Köln den 5 Aug. 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
har emellertid anslagit 400,000 rdr i silfver till
bygna-dens reparation, och summan skall dock vara otillräcklig.
Köln är en gammal stad. Först ett Romerskt läger
och en Romersk koloni (Colonia Agrippina, så kallad efter
Germanici hjeltemodiga gemål, eller, om man hellre vill,
efter hennes afskyvärda dotter, Ner os mor), framträder
den sedan ofta i Romerska historien. Här blef Vi tel li us
utropad till kejsare. Här var Trajanus kejserlig legat,
då Nerva utnämnde honom till medregent. Af de så
kallade tretio tyrannerna uppehöllo sig flera i Köln. Här
blef Syl van us både utropad till kejsare och mördad. Man
visar ännu stället i S. Severins-kyrkan. — Flera christliga
martyrer ledo i Köln: Ursula med sina jungfrur; Gereon,
till hvars minne Constantin den stores moder Helena
här stiftade en kyrka. Man ser ännu vid lågt vatten
sten-pelarne af den brygga, som Constantin sjelf här lät anlägga
öfver Rhen. Efter Normanna-tågens förödelser
uppblomstrade staden åter. Otto den store förenade den med
Tyska riket och öfverlemnade den åt sin broder Bruno,
ärkebiskop i Köln och hertig af Lothringen. Den blef ett
hufvudsäte för hierarkien i Tyskland, och så rik på
andeliga stiftelser, att den kallades det heliga Köln, ett namn
som folket ännu gerna erinrar sig. Under den andeliga
maktens skydd och i det fördelaktigaste läge blef den tillika
en föreningspunkt för idoghet och handel, en betydande
medlem af Hanse-förbundet, med detsamma frihets-älskande
och stark nog att kämpa med sina andeliga herrar, öfver
200 år varade borgerskapets strider med ärkebiskoparne,
— den ofulländade domkyrkan är äfven ett monument af
denna tid, — med längre och kortare mellanstånd, under
hvilka staden steg i rikedom och makt. Den kunde
uppställa 30,000 stridbara män. I de år, som följde efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>