Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Stuttgart den 17 Aug. 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
kan dömma hur det smakade, att i denna omgifning höra
Arndt med all sin liflighet tala om Sverige, om
gemensamma vänner, ja om mitt hem och min far, som han
mycket väl mindes!
Den 8 Aug. från Bonn. — Ej långt från staden höllo
vi, och bestego vid den täcka byn Godesberg en ruin på
en brant klippa, hvars nedra sidor betäckas af vinrankor.
Ett högt torn står ännu qvar, temligen oskadadt. Man
utgifver det för ett Romerskt kasteli. Men var det
murverk man i Köln visade mig såsom Romerskt verkligen
sådant, så är väl detta svårligen något Romerskt arbete.
— Deruppe har man en herrlig utsigt öfver Bonn, Köln,
hela den fruktbara, af Rhen genomskurna slätten. Midt
emot på andra sidan floden upphöjer das Siebengebirge,
nu helt nära, sina sju höga, fordom borgbekrönta spetsar.
Utsigten från Godesberg öfverträffas dock af den man njuter
från det något sydligare Rolands Eck, också en hög klippa
tätt invid Rhen, med ruinerna af en gammal borg på
spetsen. Folksagan förmäler, att hit kom i forntiden Ro 1 a nd,
den berömdaste af Carl den stores kämpar, förälskade
sig i borgherrens dotter, skön Hildegard, fick hennes
ja, och drog bort i kriget. Efter ett år kom en annan
riddare åter och berättade sig sett Roland fallen och dödad.
Hildegard dolde sin sorg i klostret, och när. Roland sjelf
återvände, fann han sin brud såsom nunna. Då har han
på den klippa, som ännu heter Rolands Eck, bygt sig
en enslig koja och i två år setat med ögonen fästade på
det nedanför liggande klostret, tills han en morgon såg
Hildegards graf gräfvas på kyrkogården. Då dog han. Det
är samma ämne, som Sohiller behandlat i sin Riddar
Toggenburg; ehuru han, jag vet ej hvarföre, förlagt
skådeplatsen till Schweitz. Det roade mig att här ihågkomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
