Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1811 - Odalbonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyst bygga dem bonden och hans son,
Som så uti blodbestänkt mull.
Mig mycken lärdom ej är tung;
Jag vet blott hvad är mitt.
Hvad rätt är ger jag Gud och kung
Och njuter resten fritt.
De lärde, de rike de bråka sitt vett
Att röna, hvars rätt som är god.
Mig ren är den rätt, som man värft med sin svett,
Och som man värjt med sitt blod.
Jag går ej stadigt stugan kring;
Ty blir mig hågen varm.
Jag vandrar opp till Svea ting
Med skölden på min arm.
Med mång’ ord talar vår lagman ej
För kungen i allmän sak.
Men kraftigt är allmogens ja eller nej,
Under vapnens skallande brak.
Och om till krig han uppbåd ger,
Så gå vi man ur gård.
Der kungen ställer sitt baner,
Der drabbar striden hård.
För älskade panten i moders famn,
För fäder, för hem vi slåss.
Och känner ej ryktet vårt dunkla namn,
Svea-konungar känna oss.
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
