Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1812 - Andeliga sånger - XI. Ynglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du sjelf, min Gud, mig velat föra;
Din nådes rikedom jag sport.
0 hvad kan väl min svaghet göra,
Att vedergälla hvad du gjort!
Gif lif, gif död, som du det vill:
Ditt barn, o Herre, hör dig till!
De ömmaste föräldra-armar
Omkring min barndom slöto sig;
Då lärde jag, du dig förbarmar
Och sjelf en fader kallar dig,
Och att din son du utgett har,
Emedan jag dig kär ock var.
Ibland ett folk jag skådat dagen,
På hvilket du bevist din makt;
Dess ban var af din hand uppdragen,
Din nåd du hade det tillsagt.
Du var i fädernas bedrift,
Och tideböckerna din skrift.
Välgerningar du blott föröfvat
På mig allt intill detta nu;
Och om mig motgång hafver pröfvat,
Så var den pröfvande dock du.
Hvi må då hopp ej glädja mig?
Ty hoppet, Gud, är ock från dig.
Väl sörjer jag, då jag betraktar
Hur ofta jag förgätit dig,
Hur jag så sällan på dig aktar,
Och du så ofta tänkt på mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
