Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1813 - Maj-betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tusende hvar stund på denna stråt
Stiga upp och tusen andra falla,
Trängas, blanda lekar, löjen, gråt;
Och en graf har jorden för dem alla.
Osedd är den höga handen än,
Som med stilla allmakt tåget leder.
Fall och lycka, allt förkunnar den.
Ingen känner den, och allt tillbeder.
III.
Hur det unga, friska gräs sig gläder,
Ammadt ömt af källans klara bölja
Vid en strand, som åter skugga har!
Blomman nyfödd fram i dagen träder,
Vill med fromma blickar solen följa,
Och, fast stum, tillbeder ljusets far.
Källan, blomman äro jordens öga,
Hvarmed, återväckt ur vintrens dvala,
Mot en lycklig himmel hon ser opp.
Ljus och färger från det blida höga
Måla sig i bägge; bägge tala
Om dess nya ungdoms glada hopp.
Fritt hon nu sin inre längtan lyder,
Vill i träden sina armar höja
Kärleksfullt mot ljusets gyllne höjd.
Daggen hennes vällusts tårar tyder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
