Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1814 - Skål - Den 3 Junii 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Jag vet en hjelte på den fria jorden
Och bland de tappra männer, — hög och god,
Den skönsta gåfva Södern gifvit Norden,
En riddare af kungligt ädelmod,
Sin konungs, Sveas, folkens älskling vorden:
För honom rinne gerna allt vårt blod!
En furste, ädlare, ej verlden känner,
Och lefve lian! — är skåln bland Svenska männer.
DEN 3 JUNII 1814.
Hvarför väl detta sorl och denna ifver?
Hvi tränges folket uti stadens port?
Hvad är den glada yra, som det drifver?
Hvart bär dess vallfart? Till hvad lycklig ort? —
Det vårens första prakt af träden rifver,
Med Nordens palm i hand det vandrar fort. —
Hvem söken j? Hvad namn hör jag här skalla?
En far, en bror, en vän vi söke alla.
En vänta allas blickar. Ja, naturen
Vill kläda sig i hoppets drägt, och ler,
Liksom af menskans önskningar besvuren.
Ett strålregn gjuter aftonsolen ner.
Man vinden, uppå lätta vingar buren,
I tusen flaggors nickning helsa ser,
Och mindre rädd tycks Mälarns stilla bölja
Fly i de haf, som Svenska stränder skölja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
