Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1838 - *Verser, att afsjunga på en musikalisk soirée för de nödlidande i Wermlands Finnskogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland forsars dån, vid hamrarnas takt,
I lågande masugn, i grufvornas schakt,
Der växa mest Värmelands skördar.
Och arbetet stiger allt högre opp
Från Venerns strand emot norden;
Det pustar utefter strömmarnas lopp,
Det tämjer den stenbundna jorden.
Framför det störta de urgamla träd,
Bakom det uppstiger den grönskande säd,
Fast njugg än mot odlarens möda.
Och högst upp der bor i den vilda skog
Ett hårdt, nära halfvildt slägte,
Som knappast väl ännu vände en plog,
Eller lian mot skörden sträckte.
Dess sådd är att sätta skogen i brand,
Och hvad det inbergar af svedda land
Blir snart förtärdt, som det vunnits.
Är nöd längre ned i odlarens tjäll,
Den grymmare härjar i skogen;
Med hungrens blick från de ödsliga fjäll
Den följer med vandraren trogen.
Du, rikare lottad, hans räddare blif!
Fritt tadla hans seder, men fräls hans lif!
Man först måste lefva, att bättras.
Barmhertighet lenar förtviflans tagg
Ur sårade hjertats gömma,
Barmhertighet är den himmelska dagg,
Som gör att vi hoppas och glömma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
