Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
i den föregående tiden, just omkring epoken af den gamla
litteraturens återställelse, då den omfattades med en kärlek
utan like, och sjelfva också till en del voro dess ifrigaste
återställare, utan att man kan finna att de i sina odödliga
dikter derigenom uppoffrat det minsta af sin originalitet;
äfvensom den nyare målarekonsten under samma tid steg
till sin höjd, och innan ännu imitation efter antiken blifvit
dess regel. Att denna princip åtminstone i poesien
var-en död princip, visade sig snart i dess användning;
emedan den, tvärtemot naturen af all bildning, ej i sig hade
minsta fortskridning. Då det är ännu beqvämligare att
hafva mönstren hemma än borta, så sträcktes nu allmänna
omtankan derhän, huruledes man af egna medel måtte
kunna fylla alla rummen i det från de gamle abstraherade
poetiska klassverket, eller samla de nödtorftiga materialerna
till ett klassiskt tidehvarf, en vitterhetens gyllene ålder.
Efter denna hemgjorda klassicitet bildades en smak, som
för alltid skulle gifva lag öfver hvad som i vitterheten var
passande eller opassande, och som sparde en mödan att
efterräkna, genom huru många leder man härstammade från
originalerna, då man i alla fall var dömd att evärdeligen
imitera imitationer. Men ingen bildning kan vara utan en
princip för sin fortskridning, och denna tid visade sig snart
ega en högst mäktig i filosofien, som nu först framstod
hos de nyare i sjelfständig verksamhet, och hvilken
chri-stendomen på sitt eget gebit uppkallat i motsats med sig
sjelf. Då dess första grundsats var att genom tviflet söka
sanningen, förklarade den sig med detsamma mot all
auktoritet. Den har äfven utträngt den ur poesien i samma
mån som den hunnit göra henne till ämne för kritiken;
och detta den nyare poesiens beroende af theorien är det
sista karakteristiska vi om den veta att anföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
