Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
hithörande, i synnerhet i Palmsköldska samlingarne för den
folkdiktens period, som begynner med Kalmar-unionen, och
i de Nordinska för den sednare, från medlet af 1600:talet.
Professor Zetterström i Uppsala, Medicinal-rådet
Rutström, Expeditions-sekreteraren Thomée i Stockholm,
egare till samlingar af tryckta Svenska folkvisor, hafva
haft den godheten att så väl till dem lemna tillträde, som
att tjena oss med underrättelser, hvarföre vi här
offentligen få förklara vår tacksamhet. Af de nyssnämnda källor
hafva vi likväl till en början ej mycket begagnat oss, emedan
det var oss ett hufvudföremål att så vidt möjligt lemna hvar
visa med sin melodi, då vi naturligtvis voro inskränkta
till den muntliga folktraditionen, som i alla fall är den
rikaste och förnämsta källan. Jemför man de visor, vi tagit
ur folkets mun, med motsvarande Danska, för öfver två
århundraden sedan utgifna, så skall man finna, att våra
på intet sätt stå efter i äkthet, och att behandlingen tillika
är så fri och i många omständigheter afvikande, att man
omöjligen kan tänka på något Danskt lån. Ja i några fall,
t. ex. i visan om Riddar Tynne, tveka vi ej att förklara
den muntliga Svenska traditionen för äktare än den tryckta
Danska visan. Att gamla nationella traditioner på det
sättet kunna bibehålla sig, är ingalunda obegripligt för
den, som känner folkdiktens väsende och historia. I
allmänhet är det först i sednare tider som folkvisorna ur
den äldre eller romantiska perioden blifvit allmogens
uteslutande egendom, och för de öfriga okända. Den
Gyllen-märsiska visboken af 17:de århundradet, som tillhörde en
man af stånd, bevisar att de då ännu voro inhemska och
älskade äfven hos de högre. I Messenii dramer, från
början af samma århundrade, af adeliga studenter och för
förnäma åskådare uppförda både i Uppsala och Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
