Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
fyllas, om vi ej haft den lyckan att i detta afseende få
vända oss till hof-kapellmästaren Haeffner, en man, hvars
värma för sin konst, hvars utmärkta skicklighet och
sällsynta kunskaper deri ej kunna nog värderas. Han har ej
blott upptäckt den nordiska folksångens egna skala, hvars
kännedom är oundgänglig för att harmoniskt behandla de
äkta gamla melodierna, ja att ens med full säkerhet
uppteckna dem, utan äfven gjort den högst intressanta
anmärkning, att denna egna skala, skiljaktig så väl från den
moderna musikens som från kyrkotonernas skalor, synes
vara gemensam för den Engelska, - Skotska, Tyska och
Skandinaviska äldre folksången. Skada, att denne gamle
förtjente, i Svensk tjenst grånade konstnär ej skall ega en
vidsträcktare verkningskrets, än den hans närvarande
inskränkta belägenhet erbjuder! — Och härmed vilje vi —
hvad vi kanske långt för detta bort göra — hänvisa
läsaren eller hellre sångaren till sjelfva visorna i boken,
hvarest likväl, för att säga sanningen, det gör mig
hjert-ligen ondt att se dem. Deras element är ej papperet,
utan friska luften, skogarne och den nordiska naturen. I
århundraden hafva de blott lefvat i sångens melodiska
vågor. Slägten efter slägten hafva i deras enfaldiga toner
funnit ett uttryck för sina känslor; och deras offentliga
framställande för konstkännarens näsa är egentligen en
strandning på det torra. Emellertid bättre så, än att de
skulle nedsjunka i en förgätenhet, som eljest för dem
numera ej kunde vara så långt borta.
Uppsala den 8 November 1814.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
