Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om omqvädet i de gamla Skandinaviska visorna. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Gemensamma minnen, sade vi, och gemensamma känslor
ligga till grund för all poesi. De grundlägga äfven
poesiens hufvudindelning i episk och lyrisk; hvilken ej är. så
till att förstå, som skulle i någon poesi ettdera elementet
helt och hållet fattas. Tvärtom, de äro båda alltid
tillsammans, och blott ettderas öfvervigt gör skilnaden; ja,
poesiens historia innehåller ej annat än berättelsen om dessa
bägge poetiska elementers utbildning och slutliga
sammansmältning. Denna yttrar sig då äfven i ett eget slags
poesi, den dramatiska, hvilken visar oss epik och lyrik i
den fullkomligaste förening och tillika med rätta anses för
poesiens högsta blomma hos ett folk. Ty denna dramatiska
poesi i sin blomma och fulla herrlighet utmärker just den
punkt i ett folks bildning, då rikedomen af det lefvande
slägtets känsla tagit till sig och genomträngt, återupplifvat
och gjort närvarande hela rikedomen af dess minnen. Den
är hela det närvarandes och förflutnas förmåga
sammanträngd i ett ögonblick, i ett uttryck, i en bild; och det
finnes intet högre derutöfver. — Men innan en dramatisk
poesi hos ett folk kan uppkomma eller åtminstone utbilda
sig, fordras åter, att bägge de poetiska elementer, som
i den förena sig, nämligen det episka och lyriska, förut
blifvit utvecklade hvart för sig; och historien tillika med
sakens natur lärer, att det förra, eller det episka, häri
har försteget. Berättande är alla folkslags första poesi,
en bevararinna af deras minnen. Den besjunger händelser,
ej känslor. Men då ingen poesi kan vara utan ett lyriskt
element, ty det hör till hennes väsende, så bifogas det
— i musiken, som från poesien i dess början är
oskiljaktig. Sången blir i berättelsen känslans uttryck, det
lyriska elementet. — Det är poesiens episka ålder, och den
första i hennes historia. I den andra har känslan funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
