Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om omqvädet i de gamla Skandinaviska visorna. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Det episka brukas dels af det förra såsom medel, dels blir
det ock rimkrönika utan all poesi. När i vår nationella
poesi denna söndrande utbildning begynte af de elementer,
som i den äldre romantiska visan ännu voro oskiljaktigt
tillsammans, har jag antydt i inledningen till folkvisorna.
Till historien om de sednare till lyrik öfvergångna visorna
har Atterbom sedermera i Poetisk Kalender för 1816
först lemnat ett intressant bidrag.
Efter dessa betraktelser kan granskningen af de i början
nämnda meningar bli så mycket kortare. Författaren lägger
oss till last, att vi endast gifvit omqvädet en tillfällig
bestämmelse, att nämligen underhjelpa och fästa
uppmärksamheten; hvad det deremot i och för sig sjelft är, skole
vi ha underlåtit att betänka. Denna brist, om den var
verklig, hoppas vi genom närvarande lilla uppsats hafva
afhjelpt; men påminna oss dessutom rätt väl, det vi på
samma ställe, der frågan var om omqvädets tjenst, ha
yttrat, att det till sin ursprungliga mening innehåller
någonting som uttrycker och återkallar hela visans karakter
Vi finne, vid närmare betänkande, så litet att tadla i detta
yttrande, att, sedan vi nu visat huru och i hvilka
afseenden omqvädet i allmänhet har karakter, vi derigenom
blott kunne anse detta samma yttrande bestämdt och
förklaradt. — Författaren utgår från den satsen, att omqvädet
är visan emotsatt, hvilket må ha sin riktighet; men då han
blott håller sig vid formen, ja gör sig en förtjenst af att
blott formelt betrakta hela saken, så kunde han ej heller
komma till den slutsats, som en betraktelse af innehållet
lärt oss, nämligen att i och genom denna motsats visans
* Se ofvanföre, sid. 366.
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 3 Band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
