Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om omqvädet i de gamla Skandinaviska visorna. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
helt annat, nämligen i gemensaraheten af en viss nationeli
form för sång och dikt, och deruti, att hela den poetiska
vigten hvilar på innehållet, hvilket folkpoesien lemnar
liksom naket, utan den mångfald i klädnad, utan den prägel
af enskildt författareskap, som först genom utbildandet af
särskilda former och behandlingssätt, det vill säga genom
kpnsten, uppstår. Derföre är äfven omqvädet väl en
intressant egenhet i den nordiska visan, men alldeles ej en
egenskap som i allmänhet följer af folkvisans natur,
hvarföre man äfven hos oss stundom träffar visor som äro
det förutan 8.
Jag slutar dessa anmärkningar, som blifvit utförligare
än jag tänkte, och som många kanske finna alltför utförliga
i ett ringa ämne. Detta slags utförlighet må äfven vittna,
huru litet de varit ämnade till att blott vederlägga några
yttranden, hvilkas författare jag enskildt har att tacka för
ett fördelaktigt omdöme. Såsom bidrag till ett bättre
förstånd af poesien i allmänhet och vår nationella poesi i
synnerhet, må de stå här. Med dem tar jag äfven såsom
deltagare i närvarande arbete afsked af allmänheten; ej
derföre att jag tror mig ha sagt allt hvad i ämnet vore
att säga, utan emedan jag sagt det första och nödvändigaste,
eller i alla fall hvad jag har att. säga. I förtjensten af
företaget, af samlingen och redaktionen har min del alltid
varit obetydlig. Det är förtjenster som tillhöra Afzelius,
a Med hvad ofvanföre sagdt är vilje vi dock ej pà förhand helt och
hållet neka möjligheten deraf, att någon gång flera röster kunnat
instämma i omqvädet vid afsjungandet af en visa. Vissa slags
om-qväden äro af ett innehåll, som åtminstone ej sträfvar emot en
sådan behandling. Men att omqvädet i allmänhet är en chor eller
föreställer en annan stämma, är en mening som af sig sjelf måste
förfalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
