Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betraktelser i afseende på de nordiska mythernas användande i skön konst. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
såsom det berättas, Mahomet förbjudit sina bekännare
målarekonsten, emedan alla bilder på yttersta dagen skola
begära en själ af sin författare, så är hotelsen blott för
den dåliga målaren förskräcklig. Ty den godas bilder ha
redan sin själ inne.
Om i plastiken formens skönhet, i allmänhet taladt,
är det första, och det karakteristiska blott lofligt i den mån
det ej stör den förra, så är förhållandet i målarekonsten
motsatt. Det karakteristiska är det första, och derefter
må formerna sig beqväma. Derföre kan en målning ej
blott vara dräglig, utan äfven göra ett stort nöje, ehuru
den ej framställer sköna föremål, ja ehuru teckningen är
ofullkomlig eller felaktig, blott det inre lifvet ur den
framlyser; då deremot med fel mot förhållanden och former
bildhuggaren har förderfvat allt. Vi vilje icke härmed
säga, att ej teckningens stränghet och formernas skönhet
för målaren äfven böra vara en hufvudsak; men med ett
blott sträfvande efter formell fullkomlighet misskänner han
i synnerhet sin konsts bästa och största tillgångar. Så
uppstår det antikiserande maneret i målning, hvilket ej kan
vara annat än förkastligt, då antiken äfven här blott genom
sina plastiska konstverk skulle vara mönster, och en konst
ej kan bli det för en annan, utan att denna sednare alltmer
uppgifver sin natur. Man måste också medgifva, att detta
antikiserande måleri deri gått så långt som möjligt. Men
hvilken har ock följden varit af detta mot konstens natur
och historia lika stridande bemödande?4 Jag åtminstone för
4 Historien visar oss målarekonstens sjelfständiga utbildning och höjd
hos de nyare innan någon egentlig imitation efter antiken var
påtänkt. Det är först i sednare tider som man velat göra denna
E. G. Geijer* Saml. Skrifter. 1 Afdelti. 3 Band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
