Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
erhållit rättighet att rösta vid rektorsvalet. Vid de flesta
protestantiska akademier har med de fordna kollegiernas
upplösning äfven sambandet emellan filosofiska fakulteten och
nationerna blifvit upplöst; men ännu påminner det gällande
bruket, att ingen enligt regeln får tillträde till de så kallade
öfra fakulteterna innan han blifvit pröfvad och godkänd i
den filosofiska, om det gamla förhållandet. Med
fakultets-inrättningen tog äfven jurisdiktionen småningom en annan gestalt.
Den utöfvades i Paris af universitetets konselj, bestående af
rektor, dekanerna för de tre högre fakulteterna .och de fyra
nationernas kuratorer, tillika medlemmar af faculté des ar Is.
Dermed hade således den akademiska domsrätten återgått
till lårarne, och har äfven i de Tyska universiteter, hvilka
sedan sista fjerdedelen af 15:de seklet blifvit inrättade, alltid
blifvit dem af stiftarne uppdragen 10.
10 Co nr in g, l. c. — Sedan allt detta om universitets-författningens
historia var skrifvet, har rec. först gjort bekantskap med 3:dje
delen af Savigny’s Geschichte des Röm. Rechls im Miltelallcrt
hvars 21:a kap. utförligt handlar om universiteten. Den bestyrker
på det hela rec:s åsigter. Någon enskild afvikelse, t. ex. då
Savigny påstår att aldrig i Paris (såsom i Bologna) de studerande,
utan endast lärarnehaft att göra med universitetets styrelse,
rör åtminstone en temligen disputerlig punkt, då enligt hans eget
medgifvande en af Parisiska universitetets hufvudsakliga
historieskrifvare är af annan mening; då i universitetets beslut formeln:
universilas mayislrorum & scholarium så ofta förekommer, och
då dessutom ostridigt rösträttighet tillkom ej lärarne allena, utan
åtminstone alla universitetets graduerade medlemmar. Dessutom
voro nästan alla Frankrikes öfriga universiteter, äfvensom de Spanska,
i fråga om studenternas betydenhet i universitets-styrelsen bildade
efter Bologna. — Emot Meiners (hvars flera misstag rättas) visar
Savigny, alt påfven aldrig under medeltiden ansetts eller kunnat
anses för uteslutande stiftare, lagstiftare eller domare i anseende
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdnln. 4 Band. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
