Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
förmodeligen emedan den helt och hållet täcktes af det
bekanta hierarkiska och barbariska mörkret, som anmärkaren
(genom ögonens tillslutande) funnit på denna sida. Den
juridiska definitionen på denna frihet ligger dock i det undantag
från de vanliga juridiska förhållandena, som consistorii
betänkande på det anförda stället utmärker. Undantaget —
eller den akademiska jurisdiktionen sjelf — är åter motiveradt
genom de särskilda förhållanden som rec. anfört. I
anseende till de vanliga lägre domstolarne, från hvilka den
akademiska jurisdiktionen blifvit undantagen (ty högre upp
förenar den sig åter med det hela), är detta undantag en
frihet i juridisk mening, ett privilegium. I och för sig
sjelft och i förhållande till statens hela innebär dock
undantaget alldeles ingen större frihet, utan snarare motsatsen.
Att en student, skyldig till ett brott, ej blott kan dömmas
till det i lagen ålagda straffet, utan äfven till det
disciplina-riska straff som konstitutionerna berättiga, är tvärtom en
större stränghet; men en strängbet, deri faderlig, att den
genom det tillagda korrektions-straffet uttryckligen åsyftar
förbättring. — Denna särskilda frihet är således å en annan
sida ingenting annat än en åtagen särskild förbindelse. Men
detta är åter det rena och rätta begreppet af ett
privilegium; hvilket, i sådant fall, väl till formen skiljer sig från
allmän lag, men till saken innehåller samma eqvation emellan
rättighet och skyldighet (blott för det särskilda fallet
beräknade), som är allmänna lagens princip. Om ett sådant
privilegium missbrukas, må missbruket rättas; men upphäf
ej bruket, der det på skäl är grundadt!
Oaktadt rec. förmodar att dylika grundsatser, enligt
hvilka ett privilegium, rätt gifvet och rätt handhafdt,
alldeles ej är emot lagens princip och väsendtliga allmänhet,
skola vara en styggelse för dem, hvilka med ungefär ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
