- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
57

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

disciplin ännu mer oskiljaktiga. Det synes rec. vara ostridigt
och af consistorium fullkomligen bevisadt. Rec. anser, såsom
redan yttradt är, följderna af denna söndring för ändå
vigtigare än om justicen vid akademien skulle skiljas från
disciplinen. Egentliga brott äro bland den studerande
ungdomen så sällsynta, att, vore ej principen i allt vigtig, det
kunde föga betyda om en student i brottmål en gång kanske
i ett decennium kallades inför Uppsala kämnärsrätt i stället
för consistorium minus (hvilket äfven de skriftställare må
besinna, som af öfningen i att stå för kämnärsrätt tyckas
vänta en så märkelig effekt emot den akademiska så kallade
isolerings-andan och en så förträfflig väckelse till
medborgerlighet hos studenterna; i fall ej just fallets sällsynthet
kunde göra en motsatt effekt). I civila studentmål, mest
små skuldfordringsmål, blefve visserligen olägenheten större
af afsöndringen; men utan tvifvel störst i de med disciplinen
så nära sammanhängande polis-målen. De nu i detta afseende
möjliga kollisioner emellan stadens styrelse och den
akademiska äro genom lag och lång erfarenhet lätt slitna, nästan
i samma ögonblick de uppkomma. Om de någon gång
befunnits svårare att afgöra, så torde det ej böra tillskrifvas
någondera af dem, utan snarare en tredje, den allmänna
polismakten i länet eller landshöfdinge-embetets, hvars gränsor
i afseende på den akademiska, ehuru temligen tydligt desamma
som magistratens i Uppsala stad, likväl genom uttrycklig
författning förtjente att bestämmas. Rec. känner ej om det just är
embetsmän på denna upphöjdare plats som i Sverige bäst visat
sig veta, huru långt i allmänhet polismaktens gränsor böra sig
sträcka. Hvad han önskar är, att studerande ungdomen ej i
detta afseende måtte lemnas till experiment-ämne 10.

,0 Till hvad som här är sagdt om polismålen må följande omständighet
läggas. I kongl, förordningen af den 24 Maj 1793, om behörig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free