Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
utan äfven mogna uti litteris humarioribus, att ett exercilium
stili borde innan examen presteras. Allt detta måtte dock
ej gjort åsyftad verkan, emedan kansleren grefve
Rudenschöld år 1773 anbefalte consistorium academicum att
inkomma med ett nytt betänkande om examina, emedan
dessa hittills medfört mindre nytta. Då detta ändtligen afgafs
ansåg juridiska fakulteten för sin del tjenligast att
civil-exa-mina alldeles upphörde, och pröfningen helt och hållet
öfverlemnades åt vederbörande kollegier. Consistorium academicum
fann deremot betänkligt att helt och hållet afskaffa dem,
utan förmodade »att, när allmänheten hinner glömma den
vedertagna anciennitets-principen och deremot dagligen finner
att vid all befordran följes den i Regeringsformens 10 §
utstakade grunden: skicklighet och erfarenhet, lärer all klagan
öfver omogna ämnen efter hand försvinna». — Att några
strängare befordringsgrunder nu blifvit följda eller verkat
någon förbättring, har likväl rec. allt skäl att betvifla. Han
finner i en Svensk statsmans handskrifna memoirer för
1770-talet följande ställe: »I Uppsala klagades öfver studiernas
förfall. Omtankan att få belefvenhet för att vinna insteg i
ett ungt hof, der all ungdom antages och accueilleras, blir
det enda föremålet. Man lär sig snarare dansa, än skrifva
sitt namn. Man börjar sedan påtänka iitvägar att köpa
tjenster, den ena knappt erhållen förr än den andra efterfikes.
Ingendera göres, och man får förtjenster utan att ha tjent.
Så går det med adeln. I Uppsala är nu ingen enda adelsman
som lär sig vetenskaper; man lär sig litet språk för att
kunna tala vid hofvet eller förstå theater-arbeten, man lär
sig dansa för att få figurera i en ballet, och något rida, i
ett lyckligt hopp att visa sig i skjutsridning, eller, till ett
nec pius ultra för all ambition, synas i en ringränning. De
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 4 Band. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
