Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ett sådant folk, mer än något annat, behöfver för sitt
bestånd.
Angående sammansättningen till ett helt af dessa
representationens elementer ha vi redan yttrat, det vi ej anse
den enligt några allmänna grunder kunna tillräckligt
bestämmas. Det beror af flera omständigheter, i synnerhet af en
nations historia och det sätt hvarpå, genom den, dessa
elementer utvecklat sig9. De kunna för representationen
fördelas i klasser; i hvilket fall de med personlig eller ock
med embetets rätt representerande å ena sidan, och de
genom val representerande å den andra, erbjuda sig såsom
naturliga afdelningar. Stånden kunna äfven särskildt och
hvart för sig i representationen framträda. Det förra är
systemet af de två kamrarne; det sednare egentlig
ståndsrepresentation. Bägge kunna åter, hvart inom sig och
genom hvarandra, emottaga mångfaldiga modifikationer, —
och vi skola se att äfven ett tredje i allmänhet på
stånds-qvalifikation grundadt system är möjligt. I förra fallet är
redan den personliga representations-rätten en
ståndsrepresentation i inskränktaste mening; men äfven för den valda
9 Helt och hållet, eller ock endast till en del, kunna de blott genom
en anomali saknas. Så fattas i nya stater, i stater utan betydlig
historia, eller med en hastigt öfvergående, eller genom förlorad
sjelfständighet länge afbruten historia, gemenligen adeln. I
despo-tier, såsom de Orientaliska, der merendels allt är jemnlikt utom
despoten, fattas den af andra orsaker. I små stads-republiker saknas
det egentligen åkerbrukande ståndet; i de små Schweitziska
herde-kantonerna både borgerskap och adel o. s. v. Hit hör äfven
egentliga handels-staters inklination till en republikansk författning,
genom obenägenheten för alla andra distinktioner än
penningearistokratiens. Att denna ej helt och hållet blifvit herrskande i
England, derför har det att tacka den motvigt som en eljest
oproportionerligt stor jordegendom lagt i den högre adelns händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
