Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
bör vara, ännu mera tukt än lära, och äfven i sjelfva
undervisningen förnämligast en moralisk diet, hvars ändamål
långt mer är en stilla, fri, mognande, stadgande tillväxt, än
en åt alla sidor yppigt spridd utveckling De egentliga
undervisnings-ämnena böra derföre inskränkas till de för den
unga lärjungens både ålder 10 och samhälls-tillstånd tjenligaste.
Arbete, ordning, en sedlig omgifning, se der för öfrigt
hufvudsaken! — och det så uppfostrade barnet, i hvad stånd
som helst, är vid inträdet i ynglinga-åldern skickligt att
bilda sig till hvad yrke som helst, dit anlag och lycka det
kalla.
* Ser man barndomens oändliga bildsamhet, besinnar man lättheten
att här, i alla riktningar, med en liten undervisnings-färdighet,
med nyhetens behag, med slösad uppmuntran och väckt täflan,
framlocka bildningens brodd, knopp och löfskott, — och likväl
försvaga, förveka, mi&sbilda — så må man önska den långt aflägsen
från experimenterande händer. — Heliga barndom, hvad theorierna
litet förstå dig! Vid jemförelsen mellan ytterligheterna är slentrianen
till och med bättre. Den ger mindre, men den betager ock
mindre, och dess yttre ordning är åtminstone ett värn, inom
hvilket den unga kraften är satt på egen tillväxt.
10 Härmed menar jag likväl icke (utan att just derföre vara en
advokat för tråkigheten såsom sådan) endast de för barna-åldern
roande ämnen, eller de hvilkas användbarhet och nytta barnet
genast inser. Det är en falsk princip att redan barnet skall vänjas
att, i både njutning och insigt, af hvarje läroämne draga dagens
facit. Det finns ej ett sådant facit för lifvet, som i sitt hela är
beredelse, —och barndomen mest, — hur skulle det kunna finnas
för stunden? I huru många afseenden är lifvet en konst att lära
sig vänta? Och barndomen skulle vara undantagen från en
erfarenhet som är den första oss möter i lidande och handling? Detta
åt ifrarne för de tidiga resultaten i både förstånds- och
känslobildning! — Om våra nya vise kan med skäl sfigas att de
uppgöra sin räkning utan värden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
