Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
FÖRSTA ARTIKELN.
Vi begynna med att äfven i detta ämne historiskt
orientera oss.
Klosterskolorna voro de äldsta i Sverige. Med
stiftsstyrelsens utbildning genom domkapitlen, som vid Svenska
biskops-säten förskrifva sig från Skenninge möte år 1248,
togs undervisningen till en del ur munkarnes händer; och
domkyrko-skolorna uppstodo under uppsigt af biskopen och
kapitlet, hvars medlemmar nämndes canonici (kaniker). De
voro sekulära prester. En af dessa kaniker, som kallades
scholasticus, var hufvudman för skolan; och såsom en sådan
scholasticus vid skolan i Strengnäs, hvartill han år 1520
efter sin hemkomst från Wittenberg förordnades, begynte
Olaus Petri reformationen i Sverige. Egentligen var
domkapitlet äfven en prestbildnings-anstalt, ehuru dess medlemmar
föga besvärade sig med undervisning. De mesta kaniker
bodde på landet, på sina prebenden, och inkallades af
biskopen då angelägenheten så fordrade 1; och sjelfva scholasticus
Upsaliensis torde ej sällan ha funnits på Tierp, som var
hans prebende, i stället för vid skolan, som han skötte genom
den så kallade doctor studentium eller skolmästaren.
Emellertid anmärkes äfven uttryckligen, t. ex. vid Strengnäs gamla
skola, att kanikerna voro lärare. Man finner från femtonde
seklet dersammastädes äfven namnet af lector gängse. A
andra sidan har man uti Uppsala akademis stiftelse 1476
1 Scheffer, Upsal. Ant. p. 285.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
