Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
handa lexor. En skolmästare sköter, enligt regeln, en skola;
dock sà, att efter gammal sed hela skolan skiftas i tre till
fyra kretsar enligt framstegen, och läraren tager sig till
hjelp sà kallade instruktörer ur de öfre kretsarne, att
förhöra de lägre. Äro lärjungarne alltför många, må han
dessutom skaffa sig hjelp af särskilda hörare. Man ser att alla
kretsarne läsa i samma rum, och att skolmästaren
vidmakthåller disciplinen med tillhjelp af lärjungarne sjelfva, hvilkas
särskilda befattningar i detta afseende uppräknas med sina
till en del ännu brukliga skolnamn. I skolan läses
kateche-sen, vissa bestämda stycken af bibeln, Melanchtons
gram-matica, Garnerar i i Latinska bearbetning af OEsopi fabler,
med omvexling af Er asm i kolloqvier, i tredje och fjerde
kretsarne Terentius, stycken af Plautus, Virgilius,
Ciceros ofjicia och epistlar, hvarjemte flitigt komponeras,
d. v. s. skrifves Latinska scripta. Vissa Latinska verser
inläras för hvarje dag. De yngre må ock, medan de äldres
scripta af läraren genomses, lära sig slike poetiska carmina
och sententias, »så är det dem icke så ledsamt». I de högre
kretsarne må uti skolan endast talas Latin. Flitiga
sång-öfningar höra till undervisningen. Onsdagar och lördagar
repeteras hvad under de öfriga dagar blifvit läst. Af
läs-ordningen ses, att man gick kl. 5 om morgonen i skolan
och läste till kl. 8. Derpå gafs lof till kl. 9; kl. 10
hem-förlofvades åter ungdomen till middagsmåltid, hvarefter man
samlades kl. 12 och läste till kl. 5.
Gustaf Adolf — planteraren med svärdet i hand —
har Sverige, såsom bekant, förnämligast att tacka för
grundandet af undervisningsverken i riket. Han kunde ej gifva
något bättre bevis att han äfven förde sina vapen för
mensklighetens sak; och hindren, under hvilka hans stiftelser skedde,
E. G. Geijert Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 4 Band. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
