Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
stora upplaga af Svenska bibeln (den första nya sedan 4541),
hemstälde han år 1620 till biskoparne, huru lärdora och
kunskaper måtte befordras i riket: akademien och skolorna
voro illa inrättade, så att få funnos skicklige till
prediko-embetet, men alldeles inga till regerings-ärender;
magistratspersonerna i städerna voro så olärde, att de ej kunde skrifva
gina namn; de studerande hindrades af fattigdom, och den
akademiska undervisningen af alltför många ferier. Lärarne
voro prester, hvadan undervisningen i religionen någorlunda
kunde gå an, men som presterna icke sjelfva förstodo hvad
till regering och borgerligt lefverne hörde, så kunde de icke
heller lära det någon annan, så att, ehuru besvärlige tiderna
voro, fanns dock större brist på folk, särdeles i krigsväsendet
och hof-lefvernet, än på penningar. Biskoparne borde derföre
föreslå: huru många kungliga skolor och gymnasier voro
i riket nödiga; hvad som der förnämligast borde läras; huru
goda lärare kunde erhållas och lika undervisningssätt införas;
huruledes de så kallade socknegångar, hvarigenom de
studerande sjelfve på bygden sammantiggde sitt underhåll, kunde
afskaffas och i dess ställe en viss afgift införas, som
kyrko-herdarne kunde uppbära. De skulle yttra sig: huru många
professorer behöfdes vid akademien, och, efter brist var på
lärde män inrikes, från hvilka orter sådana borde inkallas;
huru professorerna borde lönas, emedan det nu brukliga
sättet med kyrkotionde’ vore olämpligt och gaf det ena
året mer, det andra mindre; huru kommunitetet för
studenterna, akademiens privilegier och lärarnes redogörelse borde
inrättas. Tillika afsände han tvänne rikets råd, Johan
begäran försörjt och behöfve dertill intet tiggeri». Hallenberg,
Gustaf Adolfs Hist. IV: 854, 855.
’ Det blef likväl dervid, såsom vi se af konungens eget anslag till
akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
