Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
herde uti Näshulta. Till härberge kommo vi att gästa hos
gamle borgmästaren Anders Simonsson, och voro hos
honom halftredje år, och hade ett godt härberge; dock betalte
vår fader intet mera än 6 mark om vickan för oss båda.
Ingen dräng eller pojke hade vi hos oss, utan måste akta
oss sjelfva. Præceptoren låg i en annan kammare i staden,
och vi hade en liten kammare för oss, der måste vi sjelfve
göra eld och akta våra kläder. Om mornarne bittida måste
vi i mörker och köld stå upp och ränna åt skolan, och hade
alltså i ingen måtta någon mera frihet än som en annan
gemen djeknegosse: inga penningar gaf vår fader oss; utan
böcker och kläder: förmente oss intet mer behöfva: när
skolan uppgafs, sände han en bonde till oss med hästar och
lät föra oss hem: undertiden drog præceptoren med: straxt
skolan sattes måste vi ingen tid försumma».
Med Christinas 6ista regeringstid bröto sig dessa gamla
seder. »Det var ifrån denna tid» — säger en samtida
berättelse — »som upplösningen af goda och af anständiga seder
daterar sig: — ungdom började oförsynt stiga fram för de
åldriga: likså legert behandlades gudsfruktan: en och annan
gjorde i sin tanka qvickt narr af gudstjensten, —så gjorde
drottningen sjelf till 6lut: högdragenhet blef den unga adelns
kännetecken: supa och frossa var redan inkommet från Tyska
kriget: detta blandades dock med ett chevalereskt galanteri,
fruntimren voro dygnets gudinnor». Under Carl X fick man
åtar annat att tänka på än nöjen och fåfänga, och hans
hjeltekraft nedhöll det onda. Under den följande
förmyndareregeringen utbröt det. År \ 662 föredrog riks- och
akademi-kanslern grefve Magnus Gabriel De la Gardie, hurusom
professorerna klaga att de icke kunde uppehålla den
akademiska disciplinen, om ej adeln lika berodde af
universitets-lagarne som de ofrälse; han sjelf ansåg att alla stude-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
