Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
af, om man ser saken i stort, nödvändigt följer att endast i
den mån man förstår och innehafver de moderna
litteraturerna, man ock förstår och kan tillegna sig den antika. Det
är så sant, att, med det moderna verlds-medvetandets egen
utveckling, sedan ett halft århundrade, för antikens rätta
förstånd och således verkliga lif långt mera blifvit gjordt
än förut på sekler, under hvilka kunskapens synkrets i lärd
okunnighet var mest stängd inom antikens egen. Och detta
skulle man kalla en usurpation på den gamla, grundliga
lärdomens område! Och häröfver skulle man sucka i
mensklighetens skol-collegium! — Vi kunna ej trösta dessa
bekla-gelser med annat än förtviflan. Ty si — ej blott den
moderna, till ett eget helt allt mera sammansmältande
Europeiska litteraturen (sjelf redan en verlds-litteratur)
öfver-svämmar alltmer den antikiserande formalismens trånga
område, utan Östern reser sig; — ur dalar och från höjder,
der menskliga odlingens vagga stod, tränga ljuden allf mera
till vårt öra, blifva allt mer betydande, allt mera lockande.
En stor epok förestår utan allt tvifvel genom de nya, så
stora, så mångfaldiga förbindelserna med Orienten, den
Orientaliska litteraturen i Europa, af ny, rik, oberäknelig
fruktbarhet för bildningen. Om den fordna så kallade
klas-siciteten också nu får lemna plats för denna (ingen parveny,
som den gerna vill kalla moderniteten, utan en nykomling med
mensklighetens äldsta anor), så hoppas vi i vårt hjerta att det
skall väl bekomma denna klassicitet och märkeligen uppfriska
hennes lifsandar. Ty det är vår innerligaste öfvertygelse, att
i den materiella som den ideella verlden, rätt fattad och rätt
behandlad: all loßig rikedom är en välgerning för alla.
Och härmed hoppas vi att äfven ha .förklarat vårt sista
fräcka ord i det första bladet: att den klassiska lärdomen
får maka ät sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
