Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
verldsliga, egentligen så vida den för den andeliga kunde
vara medel; hvarigenom mycken, sedermera utanför
uppväxande, profan lärdom kommit att behandlas såsom styfbarn
och blifvit afvisad från läroverkets portar, eller endast med
möda derinom kunnat få någon plats. Vi ha häntydt på
vådan af ett sådant förhållande; i synnerhet sedan den
verldsliga bildningen i rastlös verksamhet med sina resultater äfven
trängde till folket, begynte organisera folkskolan på egen
hand, och i pressen tala till menigheten’. Vi ha sedermera
sökt att förklara den positiva beskaffenheten af nämnda
factum, bestående egentligen i den moderna vetenskapens
sjelfständighet af kyrkan, hvars fara godtgjordes derigenom
att vetenskapen sjelf alltmera blir medvetande af en religiös
princip. Vi ha derjemte funnit att den deraf följande yttre
emancipationen naturligen fullständigare gör sig gällande i
den mån vetenskapen sjelf inom läroverket utvecklar sig,
således mer i läroverkets högre, mindre i dess lägre grader;
men att äfven inom de sednare verldslig och andelig lärdom
behöfva en ny föreningspunkt och böra finna den inom
presterskapet sjelft; helst dess stora antal i Sverige gör
det tillräckligt att inom folkskolan verka så väl genom lära
som vård: pligter, genom hvilkas uppfyllande det äfven eger
bästa tillfället att befordra religions-undervisningen och på
den, såsom tillbörligt, lägga största vigten. I sammanhang
härmed ha vi bemödat oss att ådagalägga: huru religionen,
genom ett allt djupare framträdande behof, alltmera äfven
blifver de verldsliga ståndens gemensamma angelägenhet; huru
gudsfruktan känner sig behöfva ej blott en kyrka, utan
ett hem på jorden; huru familjen är detta hem, liksom den
är sedlighetens första, vigtigaste skola, och huru den i när-
’ Jfr Litteratur-bladet 1838, N:o 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
