- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
382

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382

arbetet är det ofullkomliga, det osäkra; vi ha insett att
arbetet blir både säkrare och fullkomligare i samma mån som
det blir gemensamt. Gäller nu detta redan om det lägre,
materiella arbetet, så måste det desto mer gälla om det
högre, ideella; emedan intelligensens växande andel i hela
arbetet just är den regulator som förbinder det högre och
det lägre arbetet och underkastar bägge allmänna lagar.
De samma fördomar, hvilka vi anmärkt såsom fördömliga och
skadliga i det lägre arbetet, måste således vara det ännu mer
i fråga om det högre. Detta har likväl ej hindrat att sådana
fördomar just i arbetets högre sferer uppkommit och
derifrån spridt sig nedåt, eller rättare, med den tyngd som
utgör deras väsende sänkt sig mot jorden. T. ex. den stationära
industriens största fördom: att arbetets profit är en gifven
qvantitet, hvilken förminskas i samma mån som den blir
för flera tillgänglig — är i sjelfva verket densamma som
yttrar sig i den stationära lärdomens gamla axiom: att ljuset
fursvagas genom upplysningens spridande. Bägge satserna
äro träffande exempel på det blandade väsendet af en
fördom. En sådan är nämligen merendels endera en falsk
slutföljd ur en riktig förutsättning, eller en riktig slutföljd
ur en falsk förutsättning. Det sista är förhållandet i
närvarande fall. Ty vore arbetets profit en bestämd qvantitet,
så vore dess fortgående delning också en tilltagande förlust;
och vore ljusets afkastning, eller upplysningen, ett bestämdt
ljus-kapital, så skulle det nödvändigt försvagas på ju större
yta det spriddes. Men lyckligtvis är förutsättningen i ena
som andra fallet falsk. Arbete lifvar arbete, ljus tändes
af ljus. Och liksom arbetets värde i allmänhet stiger
med dess gemensamhet, så stiger ock den upplysning,
som är ljusets arbete i menskligheten, i samma mån som
flera blifva deraf delaktiga. Ty det finnes ingen enda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free