- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
389

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

stater, nationer och slägten. För öfrigt äro de i visst
afseende både utom staten, och i ett annat afseende åter
inom staten, samt i denna sista mening förberedande stationer
i mensklig utveckling; ty det är menniskor som staten
förenar. Dessa förberedande stationer äro samhällets
upp-fostrings-anstalter och tillika dess helgedomar. De äro
tre —nämligen hemmet, kyrkan och skolan — eller
familjen, församlingen och läroverket. I alla yttrar sig den
faderliga och moderliga vård som hvarje äldre slägte egnar åt
det unga som skall intaga dess plats. Denna vård är väl
en gemensam pligt för alla, och kan och bör äfven både
gemensamt och af hvar och en utöfvas; men den har dock
trenne så egna representanter, att staten gör bäst att lemna
dem helt ocli odeladt hvardera åt sin bestämmelse. De
äro qvinnan i huset, — presten i församlingen — och läraren
i undervisnings-anstalten, eller i allmänhet den moderliga,
den andeliga och den verldsliga läraren.

Familjen, kommunen, staten äro de grader, genom
hvilka vi fört vår fattigvårdsfråga. De äro äfven grader
i läroverksfrågan. Men de betraktelser, med hvilka vi
slutade den förstnämnda frågan, och de, med hvilka vi nyss
ledt oss tillbaka till den sistnämnda, hafva nödvändigt fört oss
till ett högre menskligt sammanhang, hvars uttryck är
mensklighetens egen intelligenta, moraliska och religiösa
sam-hällighet. Sambandet i alla dessa mensklighetens högsta
angelägenheter är den renaste nödvändighet, nämligen intelligensens
egen; hvilket ej hindrar att den enskilda friheten kan olika
förhålla sig till denna nödvändighet, alltefter som den vänder
sig till eller från den och dermed gör den för sig lycklig
eller olycklig; och man kan ej heller neka, att ett större
sammanhang så i godo som ondo alltmer visar sig i allt
menskligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free