Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
skande kraften, — gifver ej detta anledning att besinna
med hvilken alltomfattande förmögenhet vi hafva att göra?
Men just derföre är den så svår att theoretiskt undersöka.
Men vi vilja påminna oss huru den yttrat sig i olika tider.
Yi vilja försöka att gifva ett utkast till inbillningskraftens
historia; öfvertygade att denna väg skall föra oss på ett
behagligare sätt till målet.
Ur poesien, som ur en gemensam källa, utgingo i
fornåldern all vetenskap och konst. Det ännu obildade
förståndet förmådde ej att vid naturens förklarande följa
kedjan af orsaker och verkningar och af dem draga
mekaniska lagar, ur hvilka slutligen ej ändå lifvet, den
sjelfständiga, verkande kraften i naturen, kan härledas, och
som, i stället att derpå ge en förklaring, i sjelfva verket
blott uppskjuter den och lägger den på ett obestämdt,
oändligt afstånd. Då vår vanliga naturlära ser sig
nödsakad att sluta med det oförklarliga, så begynte de gamles
dermed. Naturverkningarne fattades af dem såsom
sjelfständiga handlingar. Till handlingen lade inbillningskraften
en person, som konsten gaf gestalt. Apollo länkade solens
vagn och gick att hvila 1 Thetis’ sköte, Ceres framlockade
skörden ur jorden och Zevs slungade åskan. På fältet
skalkades Zephyr med Flora, ur lundens susning språkade
Dryaden, en gud tömde floden ur sin djupa urna och en
nymf vakade vid källans brädd. Så tyddes hela naturen
i en skön dikt, der dess friska, eviga lif afspeglades i
olika former. Till och med i dödens och skuggans
boningar sände den skapande bildningsgåfvan lif och gestalt.
Vid grafven stod en genius med omvänd fackla. Uti
Le-thens våg dracks glömska af bekymren, och ur den bleka
Orcus uppstod Furien med ormar i sitt hår och facklan
i hand, för att jaga brottslingen utan hvila öfver jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
