Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
stor kännares tanka: i energi, yppighet oöh storhet må
kanhända någon af Nordens eller Orientens barder
öfverträffa honom; i måtta och vishet röjer sig Greken. Denna
naturliga måtta, som varsam aldrig öfverskred det skönas
gräns; denna liksom afsigtsiösa vishet i sjelfva anlaget,
förbunden med den rikaste fyllighet, är hvad som
utmärker den Grekiska bildningen ännu i sin början och är
dess karakter ända igenom tills den nådde sin höjd. Med
rätta kan man derföre säga att detta folk utmärker den
högsta punkten i menniskans sjelfva naturliga bildning, en
bildning i hvilken äfven friheten blott verkade såsom
natur, der alla menskliga förmögenheter samdrägtigt yttrade
sig som ett helt; innan ännu den söndring uppstått i
menniskans inre, som blott oändligheten och ett evigt hopp
kunna fylla.
Hvilken var då denna söndring? — Den gamla
verldens odling upplöste sig i slapphet och förderf. I
Romarnes gigantiska utsväfningar hade den liksom mättat
sig på allt jordiskt. Den friska naturkraften var tömd.
Naturen var ohelig. Menniskan hade ohelgat den.
Sin-ligheten hade förlorat sin oskuld, var smittad af synd.
Inbillningskraften fann i verkligheten ej mer någon bild
för det gudomliga. En ny tid måste ingå, en ny princip
uppenbara sig för den aldrig hvilande menskliga odlingen;
och hvilken skulle det vara, om ej den egentligen
handlande, oförstörliga principen i menskligheten, nu
framträdande i sin sjelfständighet och renhet? — Ur stoftet af
en syndig verld uppgick för menniskan förklarad den rena,
oändeliga anden. — Men hurudan var den generation som
skulle begagna sig af denna uppenbarelse? — De gamla
välden hade fallit. Öfver deras ruiner inströmmade ett
nytt slägte af kraftfulla barbarer, från förr okända luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
